Så blev ett möte inställt under fredagen och jag fick oväntat ännu lite mer tid i mina händer. Bestämde mig för att inför nästa möte åka till det lokala fiket och sätta mig i ”pole position”. Passade på att jobba lite, äta lite, filosofera lite, planera lite – i väntan på mitt nästa möte. Inga samtal, inga mail, ingen yttre påverkan eller inverkan. Utan där och då, bara jag mitt i mina egna tankar.
Plötsligt ser jag min kära vackra vän Y passera i ögonvrån, hon ställde undan sin urdruckna kaffekopp nära mitt bord, på väg ut från fiket. Hej säger jag, och pockar på lite uppmärksamhet, vilket mer sällan än många kan tro, är en självklarhet för mig. Hon stannar upp, ser på mig och ler. Säger ”här sitter du i ett hörn och jag satt i det andra hörnet bara ett par meter bort och vi såg inte varandra”. Hon sätter sig vid mitt bord och säger, vi har 4 minuter, sen har jag ett telefonmöte. Så jag frågar henne vad som sker i hennes liv. Nu och framöver. Jo, det är mycket nu och mer kommer det att bli. Hon säger att hon är tacksam över sin kompetens att kunna vara så i sig själv och samla kraft och energi för det som kommer. Jag har alldeles innan jag såg henne tittat ut över havsviken och konstaterat precis just detsamma. Hon frågar mig var jag befinner mig, och på 4 minuter utbyter vi några tankar och ger nog varandra precis det vi just då behövde.
Det är ingen självklarhet tänker jag att någon sätter sig mitt i språnget, utan många gånger just i farten säger denna någon istället ”vi hörs, jag har lite brådis”, och hastar vidare. Ett ”vi hörs” som antingen blir eller kanske mer ofta inte blir.
Men hon sätter sig. Och vi pratar. Vi utbyter några tankar och delar något som är viktigt just där och då. Och jag påminns av hur viktigt det är att hitta balansen mellan att ”titta ut genom fönster” och att välja att kliva ur tanken och fånga något annat i flykten. Att faktiskt aktivt välja de 4 minuterna utanför den bubbla jag just befann mig i, för att sen välja på nytt vad som ska få min uppmärksamhet.
Tacksam över insikten att 4 minuter kan vara vindpusten utifrån som ger tankarna inuti en annan riktning. Tack Y!